Vad är Febe?

Febe är en självhjälpsgrupp, bestående av föräldrar som alla har mist barn, och själva pulsen i Febe är att vi skall finnas till för varandra! Vi menar att om man en gång blivit förälder, så är man alltid förälder, oavsett sitt barns ålder.

Bakgrund
Den 15 augusti 1988 inträffade den tragiska bussolyckan i Norge, då 12 barn och 4 vuxna från Kista omkom. Många av föräldrarna kom att träffas kontinuerligt under flera år i Kista kyrka. Efter en tid så kände man att det fanns utrymme på dessa möten även för andra föräldrar som mist barn.

Det blev tydligt att här fanns ett stort behov för drabbade föräldrar att mötas och samtala, och år 1995 beslutade man sig för att starta föreningen Febe.

Febe är politiskt och religiöst obundet och verksamheten bedrivs på helt ideella grunder. Idag har Febe ett rikstäckande nätverk och finns på tretton platser i Sverige i form av lokalföreningar eller kontaktpersoner. Läs mer under rubriken Febe-grupper i Sverige.

Att mista sitt barn…
Att mista sitt barn är kanske det allra svåraste som en förälder kan utsättas för. Det kan därför vara oerhört välgörande att få möta och prata om sin sorg med människor som befinner sig i en liknande situation.

Föräldramötena
Febes föräldramöten kan se ut på olika sätt inom de olika grupperna, beroende på de geografiska och lokala förutsättningarna. Du kan läsa mer under varje Febe-grupps egen meny vad som gäller för respektive grupp.

Vad pratar man om
Här kan vi prata om allt! Det finns inga tabun och inga måsten. Vi vet att varje förälders sorg är unik, samtidigt som det finns så mycket som förenar oss. Här kan man berätta om längtan och saknad, hopp och förtvivlan, glädje, sorg och ilska. Ja, vi pratar om allt som händer i vardagen och som känns viktigt att få ventilera.
Här finns såväl nydrabbade föräldrar, som föräldrar där det har gått några år sedan man miste sitt barn. Det kan ibland kännas välgörande för en nydrabbad förälder att få se levande exempel på att man faktiskt kan överleva en sådan förlust, fast man själv kanske inte alltid tror det. Vår gemensamma erfarenhetsbank är enorm.

Den som ej själv är drabbad har inte alltid förmågan att kunna förstå den förtvivlan som den drabbade upplever, och detta är ett förhållande som ibland kan leda till missförstånd. Vi diskuterar ofta relationsfrågor mellan drabbade och icke drabbade och det brukar kunna lösa många funderingar och knutar. Det är så lätt att hamna i försvarsställning, när det kanske mer gäller att förklara. Det känns som om man inte kan förstå känslan, om man inte har haft upplevelsen.

Hur går kontakten med Febe till
Det är inte alltid som den drabbade föräldern själv förmår att ta kontakt med Febe, utan ibland är det någon anhörig, närstående eller annan person som tar den första kontakten. Detta kan ex.vis ske genom att man ringer eller mailar till Febe, så tar vi snarast kontakt. Det är viktigt att vi får tydliga uppgifter om hur vi kan återkomma.
Man brukar känna en oerhörd lättnad av att få berätta för någon som vet – som själv har varit med!

Tveka inte att kontakt Febe när det ofattbara har inträffat.



Inger Hansson föreläsare på Febe-dagen lördag den 12 oktober 2013

21 maj 2013

”Livet måste gå vidare. Det fungerar inte i den fina paradvåningen. Vi måste läka. Men var? Jag hittar en liten stuga vid en insjö utan vatten men med öppen spis. Vid sjön, i skogen, vid brasan med fågelkvitter som enda ljud läker vi sakta. Tillsammans med vänner, som tar del, som lyssnar, som bara finns där. Orken måste hittas för de små barnen och för de två kvarvarande döttrarna. Läser många böcker om hur man går vidare. Går på stan och möter en kvinna från Kina som jag känner ytligt som säger; vad jag är avundsjuk på dig, du kommer att klara allt. Jag tror inte att jag hör rätt. Avundsjuk på mig? Ja, säger hon, så ser vi på det i Kina, om man mist ett barn så klarar man allt, för man har redan varit med om det värsta. Tänk på det vad du än står inför och du som har mist två, då finns det ingenting som du inte klarar. Orden fastnar i mig och nu har det gått sju och halv år sedan min äldsta dotter dog och varje gång jag står inför någonting som jag oroar mig för att klara, så tänker jag så, ingenting kan bli värre och jag har klarat, inte bara att överleva utan att leva.”

Som föreläsare vill jag beröra…

Varmt välkommen Inger!

>> Läs mer


Döden, döden, döden

21 maj 2013

Tillsammans med Anna Lindman gör Mediabruket serien om hur vi förhåller oss (och inte förhåller oss) till döden. ”Under våren kommer vi att röra oss bland dem som står mitt i döden, för att försöka lära känna människans största rädsla”. Serien sänds under hösten 2013.

Johanna Becker som är producent på Mediabruket, kontaktade Febe i Kista tidigt i våras och frågade om vi ville vara med i deras programserie. Vi var sex föräldrar och vår diakon i Kista, Ylva ställde upp och lät oss filma ett ”Febe-möte”. Programserien börjar sändas sista oktober, onsdagar i Tv2. Mycket spännande! Och vårt nätverk, Febe i alla distrikt i landet får vara beredd på att drabbade föräldrar som mist barn kommer att höra av sig.

Febe, en självhjälpsgrupp! Vi hjälper och stöttar varandra.

>> Läs mer


Skriv i Febebladet!

15 februari 2013

Temat för nästa nummer är ”Relationer”
Redaktionen tar tacksamt emot dina berättelser, dikter mm Skicka till febebladet@febe.net
Du kan även skicka egna bilder till Febebladet. Kanske har du någon fin bild som passar på tidningens framsida?

Manusstopp för Febebladet 1, 2013 är den 1 maj 2013.

Utan våra egna bidrag, ingen tidning. Ditt bidrag kan vara betydelsefullt för andra föräldrar.

Ibland har våra medlemmar tyckt det varit lättare att skriva om tidningen haft ett tema. Ge oss gärna med förslag på kommande teman.

>> Läs mer